The Story of Presagaute's Pythagoras!

På måndag kväll kom jag och Andreas hem från vår minisemester i Sundsvall, och när vi samma kväll hämtade Zeus så var hans "semester" hos Theres slut också.
Vi däckade alla tre så fort vi kom innanför dörren :)

Igår var lilleman till veterinären. Vi åkte in för en undersökning av öron pga. att vi trodde att han hade öroninflammation, och av förhuden för att vi trodde att han hade förhudskatarr. Han hade inte inflammation (dock hade han bakterier där, så vi fick ett recept på örondroppar) men katarr hade han minsann. Veterinären rengjorde honom och sa att det kan räcka med en gång, men om det inte går över så kan vi antingen köpa Hibitan receptfritt på apoteket, eller så kan vi bara lämna det om han inte är besvärad av det. Men om det inte går över så blir det självklart behandling. Hur kul kan det vara att jämt och ständigt vara tvungen att slicka sig i skrevet? :/

Att bli petad i öronen var inte speciellt roligt, veterinären fick inte ens kika i öronen utan att han skakade på huvudet och var allmänt irriterad, så vår lille fick lugnande.
Tydligen så skulle det vara meningen att han skulle kunna gå själv 10 minuter efter att han fick uppvakningssprutan, men det tog då åtminstonde en kvart, och då gick det saaaaakta  att gå till bilen!
Han var inte allt för pigg på idén att hoppa upp i skuffen så vi lyxade till det och han fick åka i baksätet istället :)
La sig direkt i bädden när vi kom hem och sov hela dagen och hela kvällen. Vid midnatt bestämde han sig för att vakna och då var han verkligen ett energiknippe! Vid halv ett orkade jag inte ligga och lyssna på hans "jag vill uuut!"-gnällande längre så då tog vi oss en 1½ timmas bus och promenad. Jag tror aldrig att jag har sett honom kuta som han gjorde... han sprang bara för att springa. Sen jagade vi löv, tittade på svanar och bar på pinnar.

Nu är han tack och lov tillbaka till det normala, så vi ska nog ta en tur lite senare. Det är ju så härligt väder!

Jag måste börja uppdatera bloggen lite oftare, för jag glömmer av allt vi har gjort och har tänkt hittat på.
Som sagt hade vi lydnadskurs i torsdags och då följde även Andreas med. Han fotade lite och tränade lite och var moraliskt stöd till mig :) Tyvärr tog batterierna i kameran slut ganska fort, men här är några kort iaf!

Hur kommer det sig att, väldigt ofta, när man är runt folk, så pratar de med varandra som att man inte ens var där?
Detta händer t.ex. när vi står i hissen (!), hos veterinären, på stan, osv.
Folk säger saker som (och observera, detta säger dom till varandra och absolut inte till oss) "Oj! Så stor han har blivit helt plötsligt, jag undrar hur mycket han väger nu/hur gammal han är nu.", "En sån där har jag aldrig sett förut! Det kanske är en blandras... den ser ut att ha mycket boxer i sig!" och "Shit, vilken stor hund! Jag undrar om det är samma ras som [annan hunds namn här], fast den rasen är väl bara vita, och inte svarta? Dom ser då väldigt lika ut!".
Detta händer när vi ibland står mindre än 3 meter bort. Ser jag och Andreas verkligen så farliga ut att man inte vågar prata med oss?

Nu kanske vissa börjar tro att detta inlägg handlar om träningen igår, med tanke på den oerhört dramatiska rubriken.
Men nej, det gör den inte.
Träningen gick ganska så bra igår, vi tränade inkallning och ställande men emellanåt försökte vi oss på apport och fot också. Zeus var en av de få som inte smet när vi körde inkallningen, dock kutade han bara förbi mig där ett par gånger, gräset luktade ju så gott...

Nej, detta inlägg handlar om vår soffa!
Jag var överlycklig när jag tidigare fick ett tips om att lite diskmedel på en fuktig trasa skulle funka finfint för att få bort dreggel från en soffa som egentligen ska kemtvättas. Ännu lyckligare blev jag häromdagen när jag prövade på det hela, och det funkade! Men lyckan var kortvarig.
Igår hittade vi detta! :O

Denna dag började bra och jag hoppas den fortsätter på samma sätt.
Upp tidigt, skjutsade Andreas till jobbet, åkte hem en sväng och gick en snabb promenad med jycken, skjutsade sen Adrian (Andreas systerson) till skolan, kom hem och lämnade hunden, åkte iväg till stan och klippte, färgade och slingade håret.
Och inte nog med att jag blev förbaskat nöjd över håret, men jag åkte sen hem, hämtade Zeus, for förbi ett måleriföretag och lämnade mitt CV och körde sen iväg till skogen för en långpromenad mixat med lite lydnad. Han var så himla duktig!
Som alltid var han lite knäpp i början med tanke på att han ääälskar skogen och att det är hans chans att kuta runt hur fasiken han vill. Men efter några minuter bara så lugnade han ner sig. Han stannade när jag sa åt honom att stanna. Han satt och låg när jag sa åt honom (och stannade där också!). Han gick fot när jag sa åt honom att gå fot. Och allt detta när han var lös! Vilket mirakel, hunden har börjat använda öronen! Sen kom han till och med när jag skulle sätta fast kopplet igen och DET är verkligen något som förundrar mig!

Ikväll är det lydnadskurs igen på Bruks. Som vanligt kommer jag inte ihåg vad tusan vi skulle träna, dock vet jag att en av grejerna var inkallning, något som lilla herrn kan klockrent. För det mesta. Om det inte är någon annan i närheten... så vi får väl se vad som händer när det står 9 andra hundar och glor på honom.

I söndags var jag, Theres, Sanna och Moa iväg till Skellefteå Brukshundklubb för att de alla skulle tävla lydnad. Jag följde med som moraliskt stöd, hejarklack och filmmaker.
Stora grattis till Theres & Ettan och Moa & Tuva för deras förstapris i Lydnad 2, och ett lika stort grattis till Sanna & Dino för deras LP i Lydnad 3! Wheee!
Jag hann få EN bild på Sanna och Dino när dom tävlade och tre bilder på Allan när han bara stod och såg himla snygg ut i sin döskalle prydda tröja.

Idag hade vi den andra veckan av vår 8-veckors lydnadskurs, vilket innehöll fot, platsliggning och apport.
Fot gick väl så-så, ganska okej. Det går dock absolut framåt vilket är skitkul, så det ska vi träna mer på.
Platsliggningen gick SKITBRA! Har tränat lite lätt med honom i veckan så han inte skulle vara helt lost och inte veta vad han skulle göra, och det är den enda träning vi har haft på den delen förutom ikväll. Det var typ 8-9 andra hundar där (4 som var relativt nära) och jag kunde till och med släppa kopplet och gå iväg en bra bit en ganska lång stund. Han försökte inte ens ställa sig upp och var så himla duktig! Dock märker jag att vi behöver en hel hög mer kontaktträning för att allt annat var mer intressant än att ha ögonkontakt med mig :)
Apporten gick... ehhh, det kan ni fråga Theres om, som han bet i rumpan! Han fick helfnatt när vi försökte oss på apporten men till slut gick det... nästan, i alla fall. Ska nog ta mig ner till Bruks någon dag och träna på det där, för det gick verkligen inte bra.
Men vi har inga bekymmer, det var ju första gången vi försökt oss på det "på allvar", och jag tror att han var ganska trött efter över en timmas träning, plus att han inte är van att faktiskt ha lite krav på sig.
Jag skäms över att säga det, men jag (som jag har sagt hundra gånger förut) ser honom fortfarande som min lilla bäbis och behandlar honom ibland därefter och det är förmodligen därför jag har så illa pli på honom.

Men man kan inte göra något åt det förflutna, och framtiden tycker jag ser jättebra ut när det gäller träningen.
Det enda jag kan göra åt det förfluta är att säga.... förlåt Theres ;)

Nu sitter vi här, på en tråkig tisdag och längtar efter torsdag. Då är det nämligen den andra träffen på vår nybörjade lydnadskurs, då träningen verkligen börjar! Förra torsdagen var introduktions- och informationsmöte och Zeus låg och gnällde hela tiden.
Det känns som att det är det största problem vi har just nu, att han gnäller som tusan när han inte får som han vill, när han måste sitta/ligga still en längre stund eller när han har hittat någon han vill hälsa på men inte får det.
Sen behövs det ju självklart tränas på andra saker också, vilket är anledningen vi går lydnadskurs :)

Idag vaknade vi till ett uunderbart väder - snö och hagel! Självklart stannar inget av det kvar på marken, men det är ändå inte en sån underbar syn när man väntar på att sommaren alldeles strax ska visa sig.
Oh well, Zeus blir ju glad av dåligt väder så jag kan väl glädjas för hans skull då..

Vilken underbar Valborgshelg vi har haft!
För det första så har det betytt mycket ledighet för Andreas, sen har vi haft SUPERBRA väder, sen har vi grillat en massa och Zeus har fått leka med hans bästa vän, Varga.

Vi har hittat ett jättebra grillställe som ligger en bit bort härifrån. Den har både två eldstäder plus en stuga som man kan vara inne och grilla i om det är dåligt väder. Det ligger nere vid vattnet och är verkligen jättefint! Men vi får nog passa på medan isen ligger på för det är tydligen ett bra fiskeställe och jag tvivlar på att det är någon hit att ha ett gäng jyckar rantandes runt medan de försöker få nåt på kroken.
Vi (läs; JAG) är lite oroliga över att Zeus har en tendens att vilja springa på isen. Snart finns nog inte isen längre och jag vill inte vara den som måste skutta ner i en isvak för att hämta honom. Men han är ju och plaskar i pölar där borta vilket är ett bra tecken, i somras HATADE han verkligen att bada så jag hoppas att han kommit över den nojan nu.
Här är lite bilder, the best of, skulle man kunna säga. Resten finns här.